Karlenby, L. & Knabe, E. 2024. Äldre mur i Riseberga kloster – avslöjad under ruinen.
L1981:891; L1982:9877, Riseberga 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun, Örebro län, Närke. Arkeologisk forskningsundersökning. Arkeologgruppen AB rapport 2024:22.

Som en del i ett projekt kring Riseberga kloster, initierat av Riseberga Rediviva och Länsstyrelsen i Örebro län, har Arkeologgruppen genomfört en inventering av det närmaste omlandet kring klostret, provtagning i området som sannolikt utgjort klosterträdgårdarna och en mindre arkeologisk undersökning inne i klosterkyrkan. Inventeringen utfördes den 4 maj 2022 och de arkeologiska arbetena gjordes under tre dagar i början av juni år 2023. Som grund för val av undersökningsyta låg en markradarundersökning som genomfördes år 2015 av Christer Andersson (Andersson C. 2016).

I sydslänten söder om klosteranläggningen syntes på lidarkartan linjer efter ett system av äldre åkrar, så kallade parceller. De kunde inte urskiljas med blotta ögat från marknivån. Det torde emellertid finnas någon form av spår under ploglagret. Öster om klosteranläggningen, i Riseberga gårds gamla äppelträdgård, fanns ett vattenfyllt hål som såg anlagt ut och som möjligen kan ha varit en ruddamm. I norr, högt beläget på drumlinen ovanför klostret, fanns stenkonstruktioner som röjningsrösen, röjda ytor och en stenkrets som kan vara spår av äldre odlingar.

Provtagningen genomfördes i området söder om klostret och runt bönhuset för att möjliggöra makroanalyser i det som sannolikt varit klostrets trädgård. Sammanlagt tretton prover togs. De visade spår av olika växter, varav flera skulle kunna vara indikatorer för trädgårdsväxter. Dateringarna var av olika ålder, men två föll in under klostrets användningstid.

I kyrkan grävdes ett schakt längs med västgaveln tvärs över en markradarindikation som kunde innebära att en vägg eller grundmur fanns på platsen. Den syntes som en skugga, cirka 12 meter lång och omkring en meter bred. I schaktet påträffades en skalmur och eventuella gravar. Genom 14C-dateringar har den äldre, nyupptäckta skalmuren kunnat dateras till slutet av 1000-talet och bör ha rivits inför uppförandet av den nya klosterkyrkan vid övergången mellan 1200- och 1300-talen.