Larsson, S. 2024. En krog, en smedja och stadens fattighus. Bebyggelselämningar från 1600- och 1700-talen i kvarteret Tellus. L2007:6938 (stadslager), kvarteret Tellus, Kristinehamns stad, Värmlands län, Värmland. Arkeologisk förundersökning med efterföljande arkeologisk undersökning. Arkeologgruppen AB rapport 2024:14.

Under våren 2022 genomförde Arkeologgruppen AB en arkeologisk förundersökning av östra delen av kvarteret Tellus i Kristinehamn i Värmland. Vid tiden för fältarbetet utgjordes hela förundersökningsområdet av parkmark, med träd, buskage, gångväg och belysning. Kvarteret har dock tidigare varit bebyggt. Tidigare undersökningar utförda på 1980-talet hade visat att arkeologiska lämningar fanns bevarade på de ytor som utgjorde innergårdar, gränder eller andra obebyggda delar. Hela förundersökningsområdet var cirka 4 400 kvadratmeter stort, varav runt 2 100 kvadratmeter utgjort innergård. Övriga 2 300 kvadratmeter förväntades vara skadat av sentida bebyggelse. Utifrån förundersökningens resultat identifierades ett område i parkens södra del inför den efterföljande undersökningen. Enligt kommunens planering skulle kvarteret bebyggas i etapper, med start just i söder, varför detta område prioriterades. Undersökningsområdet var cirka 820 kvadratmeter stort och den undersökta ytan uppgick till cirka 450 kvadratmeter. I det historiska kartmaterialet berörde undersökningen tomterna 71, 72 och 74. I det södra området påträffades lämningar från fyra faser. Fas 1 utgörs av brunnar, stolphål och ett odlingslager. Inga bebyggelselämningar från tiden innan staden läggs ut kunde konstateras. Området nyttjas istället för odling och betesmark. Under fas 2 uppkommer den första bebyggelsen, då tomt 72 och 74 bebyggs. Fasen inleds vid tiden kring stadens grundande år 1642. Det äldsta huset som påträffades tolkas ha varit någon form av krog. Totalt 33 mynt av små valörer hittades, såväl som en mängd föremål och keramik för matlagning och servering. På samma tomt fanns ytterligare ett hus med okänd funktion. Mellan husen var en större gårdsplan. På tomt 74 uppförs ett hus där man troligen sysslat med någon typ av grovsmide. I huset hittades bland annat ett ovanligt handtag till en skål, i form av en sjöjungfru. Majoriteten av den här typen av skålar är lokalt tillverkade i Karlstad. I fas 3, som inleds under tidigt 1700-tal, sker stora förändringar i kvarteret. Tomt 71 bebyggs och under en kort period är alla de undersökta tomterna bebyggda samtidigt. Huset på tomt 74 står inledningsvis kvar men verkar tas ur bruk under denna fas. På tomten hittades inga spår av stadsbranden år 1777 men den stora förödelsen och dess konsekvenser för staden kan mycket möjligt vara orsak till övergivandet. Stora moderniseringar görs under fas 3. De tidigare leriga innergårdarna blir nu stensatta och nya hus med kraftigare stensyllar uppförs. Innergården på tomt 74 är redan stensatt och inte långt efteråt får även tomt 71 och 72 ordentliga beläggningar, av trä och sten. Huslämningarna från fasen är däremot mycket fragmentariskt bevarade, vilket kan ha sin förklaring i den stora stadsbranden år 1777. Fas 4 utgörs av den bebyggelse som uppförs efter stadsbranden. Då byggs moderna sten- och trähus med grunder av slaggsten och betong. Kring sekelskiftet 1700/1800 går utvecklingen i kvarteret att följa de kyrkliga arkiven. I det norra området i parken som endast är förundersökt påträffades lämningar främst inom de ytor som inte varit bebyggda. Lämningarna utgjordes av två huvudsakliga faser: en äldre som främst kopplas ihop med odling och bete, med enstaka anläggningar i form av brunnar och stolphål, och en yngre med bebyggelse. Två husgrunder konstaterades, i schakt S1626 och S1410. Bebyggelsen daterades preliminärt till 1700-talet och bedömdes vara fragmentarisk bevarad. På tomten ska stadens fattighus stått, vilket byggdes mellan 1750 och 1752.