Karlenby, L. 2022. Fossil åkermark inom Norrtorps och Munslätts ägor. L2019:1784, L2019:1786, L2019:1795 L2019:1797 och L2019:1798, fastighet Norrtorp 5:3, Sköllersta och Ekeby socknar, Kumla kommun, Närke. Arkeologisk förundersökning. Arkeologgruppen AB rapport 2022:34.
Fortum Waste Solution planerade för en utvidgning av avfallsanläggningen i Kvarntorp, Kumla kommun. Inför de arbetena genomfördes på Länsstyrelsens i Örebro län uppdrag en utredning etapp 1 och 2 och en förundersökning mellan åren 2019 och 2022. Förundersökningen omfattade tre områden med fossil åkermark (L2019:1784, L2019:1795 och L2019:1798) samt ett stort röse som registrerats med eget lämningsnummer (L2019:86). I området kring Fortums avfallsanläggning och österut finns ett flertal områden med fossil åkermark eller röjningsrösen, både i form av fornlämning och övrig kulturhistorisk lämning. Nu undersökta röjningsröseområden delas mellan Norrtorps marker och Munslätts och är en rest av ett stort odlingsområde bestående av flera gårdar i omgivningen. I samband med kalkstensbrytning och utvinning av olja och uran i området har landskapet kraftigt förändrats och de röseområden som än finns kvar minner i sin begränsade form om ett jordbrukslandskap som varit i ”bruk” sedan 1200-talet.
Inom de tre fornlämningarna identifierades 64 rösen och därav undersöktes och dokumenterades 21 stycken, inklusive det stora röset. Det grävdes schakt också i åkermarken mellan rösena. Med hjälp av arkeobotaniska prover och en kvartärgeologisk kartering, kompletterade med 14C-dateringar har det
gått att datera brukningsperioden till sent 1200-tal och fram till 1600-talet. På en senare storskifteskarta från 1700-talet är delar av marken uppenbart fortfarande uppodlad, men inga dateringar faller in under den perioden. Ett par enstaka senare dateringar visar på aktiviteter i närområdet då Norrtorps slott
byggdes i slutet av 1800-talet. Uppdelning mellan fornlämningarna L2019:1784 och L2019:1795 markerades av en stenhägnad (L2019:1797) eller mur bestående av fyra delar, som också markerar
gränsen mellan Norrtorps ägor i norr och Munslätts i söder. Hägnadernas sammanlagda längd var 150 meter. Den nya inmätningen av hägnaden skiljer sig från den från utredningen och kommer att överföras till L2019:1795 i Fornsök.
Inom förundersökningsområdet framkom också en mindre aktivitetsyta som verkar vara rester av en ugn (möjligen kalkugn eller keramikugn). Där fanns även kokgropar och eldstäder som avsatt en skärvstenshög. Den låg strax intill en brunn. Endast en 14C-datering har kommit från laboratoriet i skrivande stund. Den daterar ett uppkastlager eller ett senare avfallslager på toppen av röjningsröset och har en datering till 1830-1880 e.Kr., sannolikt en senare störning. I den ugnsliknande lämningen fanns keramik som kan dateras till äldre järnålder. Lämningen har registrerats i Fornsök (L2022:476) och undersöktes våren 2022.
På spridda ställen över ytan (främst i den södra delen) har 35 anläggningar som stolphål, kokgropar och avfallsgropar – eller liknande – påträffats. De var för få för att utgöra spår av långvarig bosättning. De har daterats till senneolitikum samt yngre bronsålder-förromersk järnålder och utgör sannolikt spår av enstaka aktiviteter inom området utan koppling till odlingslämningarna.