Ekman, T. 2021. Örebro under jorden – ett arkeologiskt perspektiv. Arkeologgruppen rapport 2021:12.

Att Örebro har rötter i medeltiden är ett välbekant faktum. Staden firade 700 år 1965. Jubileet var knappast historiskt belagt men ungefär rätt i tid och dessutom var det ett bra sätt att marknadsföra staden. Men hur gammal är staden? När blev den stad? Hur stor var den under medeltiden? Och varför låg den en stor borg mitt i staden?

Frågorna är många och ett bra sätt att söka svaren är att gräva sig ned till det förflutna. Arkeologi är en praktisk vetenskap och arkeologer syns numera ganska ofta i stadsrummet, tillsammans med grävmaskinister och anläggare. Antalet arkeologiska uppdrag inom Örebro stad har ökat rejält. Den senaste analysen som tog upp hela stadsområdet publicerades år 1978, alltså dryga 40 år sedan. Den antikvariska hanteringen har utvecklats och förändrats sedan dess. Vi har fått en ny kulturmiljölag som fört med sig stora förändringar. Fältarkeologin kan med hjälp av nya metoder och en oanad teknikutveckling ta sig an helt andra utmaningar. Därför är det hög tid för en ny genomgång och analys som utgår från dagens situation. Länsstyrelsen har tagit initiativet till detta och beställde arbetet av Arkeologgruppen AB. Så här sammanfattades uppdraget innan start:

• Sammanställ alla arkeologiska uppdrag inom Örebros stadslager (L1980:4669 / RAÄ 83:1) under tidsperioden 1978–2020.

• Sammanfatta kortfattat nya kunskap vi fått genom uppdragen.

• Utifrån detta formulera en större syntes om hur resultaten påverkar bilden av Örebro stads utveckling, från medeltid till 1800-tal.

• Diskutera kring vilka typer av uppdrag som bäst kan bidra med ny kunskap. Är det så att små uppdrag (t ex schaktningsövervakningar av smala schakt) inte bidrar till ny kunskap? Påverkar den geografiska placeringen av undersökningen (centralt i stadslagret/i utkanten av stadslagret) möjligheten att få ny kunskap? Påverkar den undersökta tidsperioden (äldre/yngre lämningar) möjligheten att nå ny kunskap?

• Några uppdrag har utförts utanför den registrerade begränsningen för stadslagret, då de aktuella åtgärderna ändå bedömts beröra äldre lämningar. Har dessa uppdrag bidragit till ny kunskap?

• Kan arkeologiska resultat från perioden motivera en annan begränsning av stadslagret?

 • Med analysen som underlag i populärvetenskaplig form berätta om hur historien om Örebro påverkats av arkeologiska resultat.