Rönngren, J. 2022. Kulturhistoriskt underlag för Venaån i Vikers socken. Vikers socken, Nora kommun, Västmanland. Kunskapsunderlag – inventering. Arkeologgruppen AB rapport 2021:52.

På uppdrag av Norconsult AB och Länsstyrelsen i Örebro län, Enheten Vatten och naturmiljö, har Arkeologgruppen AB skapat ett kunskapsunderlag för Venaån. Kunskapsunderlaget är baserat på resultaten av kart- och arkivstudier samt fältinventering. Inför utförd inventering fanns fyra registrerade lämningar inom området. I och med arbetet har åtta nya lämningar registrerats. Vid inventeringen påträffades även sju objekt, vilka inte registrerades i KMR, men som utgör spår efter mänsklig verksamhet från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal och som närmare behövde förklaras i syfte att inte missta dem för arkeologiska lämningar.

De registrerade lämningarna utgjordes av:
• 4 dammvallar (3 övrig kulturhistorisk lämning, 1 fornlämning)
• 1 husgrund (jordkällare, fornlämning)
• 1 hyttområde (Älvhyttans masugn, fornlämning)
• 1 bytomt (Älvhyttans bytomt, övrig kulturhistorisk lämning)
• 1 kvarn (Älvhyttans husbehovskvarn, fornlämning)
• 1 källa med tradition (fornlämning)
• 1 uppfodringsanläggning (Vikers konstkanal, övrig kulturhistorisk lämning)
• 1 bro (övrig kulturhistorisk lämning)
• 1 färdväg (Wikern-Möckelns järnväg, övrig kulturhistorisk lämning)

De ej registrerade lämningarna utgjordes av:
• 1 husgrund (vid bebyggd lägenhetsbebyggelse)
• 2 rensvallar (röjningssten från åker/vattendrag)
• 1 röjningsröse (restriktiv hållning, ensamliggande)
• 2 broar (internt bruk, kopplad till sentida bebyggelse)
• 1 stenmur (omgärdar åkermark ännu i bruk)

Venaån har sedan 1500-talet, möjligen redan under 1300-talet, fungerat som vattenkraftresurs till Älvhyttans hytta. Utöver hyttan har Älvhyttans by haft minst en kvarn längs vattendraget. Förutom att Venaån utgjorde en livsviktig resurs för det protoindustriella bergsbruket i Älvhyttan nyttjade bergsmännen även de topografiska förutsättningarna kring vattendraget för hävdandet av våtmarksängar för slåtter. År 1861 nedblåstes masugnen i Älvhyttan. Kring år 1860 nyttjades Venaån som vattenkraftsresurs vid den industriella gruvbrytningen vid Vikersfältet då en damm anlades i syfte att driva en konstgång. Under 1800-talet skedde en bebyggelseexpansion längs Venaån och den tidigare skogsmarken längs ån ersattes av åker-, ängs- och hagmarker.