Karlenby, L. 2021. Fossil åkermark och del av bytomt till Munslätt. L2019:1783, L2019:1784, L2019:1786, L2019:1795, L2019:1797, Norrtorp 5:1, Ekeby socken, Kumla kommun, Närke. Arkeologisk utredning etapp 2. Arkeologgruppen AB rapport 2021:18.
Fortum Waste Solution planerar en utvidgning av den befintliga anläggningen i Kvarntorp, Kumla kommun. Området som berörs har visat sig innehålla flera lämningar av fossil åkermark, röjningsrösen samt en bytomt efter Munslätts by, som avhystes under 1800-talet. I söder – invid bytomten – kom det en hel del anläggningar i form av stolphål, kulturlager och ett skärvstenslager samt en stensatt brunn. Längre västerut avtog spåren av bytomten. Delvis kan dessa nya spår knytas till befintlig fornlämning (bytomten), men flera hör sannolikt till en tidigare aktivitet. En 14C-datering av ett skärvstenslager visade att det hörde till 1200-talet e.Kr., möjligen tillhörigt en tidigare fas av bytomten. Två röjningsröseområden i norr gav något olika resultat. Det södra området utgjordes av mindre rösen med huvudsakligen mindre stenar, något nedsjunkna i den underliggande marken och var delvis överplöjda, vilket antyder att de är äldre än den senare odlingsfasen. Ett av rösena låg på den gamla markytan.
Det norra området bestod av glest placerade rösen med omväxlande stora och mindre stenar. De var alla enbart lätt överväxta med mossa och vanligen fria från jordfyllning. Mellan rösena fanns ett större område helt fritt från rösen och med små mängder sten i ploglagret. Området var också bevuxet med ekar, lindar, askar och bokar samt hassel. Det rör sig om ett område som under andra halvan av 1800-talet gjordes om till en slags park av den dåvarande ägaren till Norrtorps slott, Gustaf Adolf Coyet. Han genomförde omfattande arbeten med att iordningställa området kring slottet till parkanläggningar. Det är förmodligen det som skett här. Förutom att rösena är mycket vällagda (närmast iordningställda) är åkermarken mellan dem stor och stenfri. Området är bevuxet främst med bokar och hassel, men även en och annan ek förekommer.
De två röseområdena i norr har daterats med 14C-analys för att bättre kunna bedöma deras fornlämningsstatus. Proverna har tagits främst i markytan under rösena, då den förväntades ge en datering av rösenas anläggningstid. För övrigt fanns ytterst lite daterbart material i rösena. Tre av rösena kunde dateras och fick väldigt olika dateringar. Ett röse – eller snarare markytan under röset – daterades till tiden för Kristi födelse, två andra daterades till 1500-talet e.Kr.