Therus, J. 2024. Lämningar intill högarna i Hammarby. L2024:8721, L1981:7066, Hammarby 3:31, Kil socken, Örebro kommun, Örebro län, Närke. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Arkeologgruppen AB rapport 2024:48.

I samband med att Linde Energi Elnät AB lade ned ny markkabel för el i området kring Närkes Kil kom Arkeologgruppen att delta i schaktarbetet, och genomföra en schaktningsövervakning. Den arkeologiska schaktningsövervakningen genomfördes på fastigheten Hammarby 3:31 i Örebro kommun där kabelschaktet passerade mycket nära fornlämning L1981:7066, en hög.

I närområdet finns fler högar, vilket innebar risk att ytterligare fornlämningar kunde påträffas.
Schaktet som övervakades var 128 meter långt och öppnades längs kanten på åkerytan i det aktuella området. Inom schaktet påträffades tretton anläggningar utspridda längs hela schaktets längd. Anläggningarna utgjordes främst av gropar och härdar, men även stolphål. Ett område med uppseendeväckande lagerbildning förekom också. Två av groparna var mycket stora med flera lager fyllning och det går inte att utesluta att det rör sig om grophus. Även en av härdarna var mycket stor. Två av härdarna 14C-daterades till perioden 1488-1659 e.Kr.

Den uppseendeväckande lagerbildningen kan möjligen vara skapade av isälvsmaterial. Att utreda det senare närmare fanns dock inte möjlighet till inom ramen för schaktningsövervakningen.

Det påträffades även två lösfynd i den mycket mörka och kulturlagerlika matjorden. Fynden utgjordes av bearbetad kvarts och härstammar sannolikt från stenålder.

Schaktningsövervakningen kunde genomföras enligt plan och Länsstyrelsens förfrågningsunderlag, samt utan att påverka den planerade nedläggningen av kabeln. Trots att ledningsschaktet till sin natur var mycket smalt kunde observationerna gjorda under arbetet visa att området innehåller mycket anläggningar av varierande art. De nu påträffade lämningarna och fynden överensstämmer med den kända bilden av fornlämningarna i närområdet, att de härstammar från aktiviteter under stenålder och yngre järnålder. Men genom de daterade härdarna indikerar de också en på platsen tidigare okänd aktivitetsperiod.

Resultatet har bidragit till ny kunskap om platsen och får ses som en indikation på att området innehåller flera olika typer av fornlämningar utöver de synliga högarna. De påträffade lämningarna registrerades i Kulturmiljöregistret under kategorin boplatslämning – övrig, med KMR-nummer L2024:8721.