Ramström, A. 2023. Ostlänken – Torpen Stensborg, Långbrostugan, Nysätter och Nysätterbacke. L1983:4813, L1983:5591, L2024:118, L2024:119 och L2024:978, Tystberga-Långbri 1:9, Tystberga socken, Nyköpings kommun, Södermanland. Arkeologisk förundersökning. Arkeologgruppen AB rapport 2023:52.
Under sommaren år 2023 genomförde Arkeologgruppen AB förundersökningar av två lägenhetsbebyggelser, L1983:4813 – Långbrostugan och L1983:5591 – Stensborg, belägna inom fastigheten Tystberga 1:9 i Nyköpings kommun, Södermanland. Inom förundersökningsområdet vid Stensborg, L1983:5591, hittades ytterligare två bebyggelseenheter: Nysätter -L2024:118 och Nysätterbacke – L2024:119. De tre rumsligt separata bebyggelseenheterna har periodvis varit samtida.
STENSBORG, L1983:5591, TORP – ÖVRIG KULTURHISTORISK LÄMNING
Utgörs av en husgrund med spisröse vilken vid ett senare tillfälle byggts på med ytterligare ett rum med halvkällare. Utöver boningshuset fanns även ett mindre uthus som inte var synligt före schaktning. Vid schaktning inom lämningen hittades inget äldre fyndmaterial än sent 1800-tal–1900-tal. Detta stämmer även med det skriftliga källmaterialet som gör gällande att torpet varit bebott perioden 1876–1923. I det historiska kartmaterialet ska det under 1790-talet ha funnits en backstuga på platsen, inga spår av denna kunde återfinnas varken bland konstruktioner eller fyndmaterial. Lämningen utgör i enlighet med Kulturmiljölagens (KML) kriterier en övrig kulturhistorisk lämning. Inget fyndmaterial tillvaratogs. Utöver bebyggelseenheterna ovan fanns inom L1983:5591 även ett 10-tal gropar. Dessa bedöms vara militära skyttevärn.
NYSÄTTER, L2024:118, LÄGENHETSBEBYGGELSE – FORNLÄMNING
Lämningen ska inte förväxlas med den yngre lämningen Nysätter, L1983:5592, vilken är stugan troligen uppförd efter en brand år 1854 som förstörde den förundersökta lämningen L2024:118. Lämningen utgörs av ett bostadshus och ett mindre välbevarat uthus. Uthuset har delvis försvunnit i samband med breddningen av en grusväg norr om lämningen. Bebyggelseenheten återfinns i det historiskt kartmaterial från år 1837. Vid förundersökningen kunde konstateras att fyndmaterial delvis var äldre och gick ner andra halvan av 1700-talet till första halva av 1800-talet. Utöver byggnaderna och fynden fanns en stensträng/mur och åtminstone en odlingsyta inom förundersökningsområdet. Lämningen utgör fornlämning och uppfyller KML:s samtliga kriterier för fornlämning.
NYSÄTTERBACKE, L2024:119, BACKSTUGA – FORNLÄMNING
Ingrävd i en östvänd moränbacke. Backstugan är mycket välbevarad med detaljer som till exempel brädgolv. Till detta finns ett litet men välbevarat fyndmaterial. Backstugan återfinns i det historiska kartmaterialet från år 1837. Lämningen utgör fornlämning och uppfyller KML:s samtliga kriterier för fornlämning.
LÅNGBROSTUGAN, L1983:4813, BÅTSMANSTORP – FORNLÄMNING
Omnämns för första gången år 1694 i kyrkoarkiven och i historiska kartmaterialet år 1790 (LMS C86-47:3). Vid förundersökningen hittades en husgrund med typiska mått för ett soldattorp, 8×5 meter. Inga fynd påträffades som var äldre än sent 1800-tal/tidigt1900-tal. Inuti huset, i den västra delen påträffades antal olika lager, vilka tolkades som olika golvnivåer. I dessa lager påträffades inga fynd. Ytterligare en husgrund om 9×4,5 meter hittades söder om bostadshuset. Inom grunden påträffades ett trampat jordgolv och ett fyndförande lager innehållandes en kritpipa och ett mynt som kunde dateras till åren 1738–1742. Husgrunden har skurits i söder vid utbyggandet av en skogsväg. Nordost om den sistnämnda husgrunden framkom ett lager, L2024:978, innehållandes rester efter järnframställning och/eller -bearbetning i form av slagg, gjutformar, bränd lera, järnfragment, ett järnföremål, glödskal och en skärva förhistorisk keramik. Lagret daterades till 205–349 e. Kr. med 95,4% säkerhet.